Illustration vanliga frågor

Frågor och svar

Här hittar du de vanligaste frågorna vi brukar få. Du kan sortera dem per ämne i rullmenyn.

Kategorin ”Hög dos” signalerar när ett läkemedel överskrider den högsta tillåtna dosen för alla indikationer som ett läkemedel har enligt SPC/FASS. Mycket sällsynta indikationer är undantagna från detta gränsvärde. Ibland skiljer sig de maximala dygnsdoserna i SPC/FASS mellan olika generika men dessa är harmoniserade efter substans i EES, så att de likvärdiga produkterna har samma gränsvärde.

Det finns maximala dygnsdoser på nästan alla läkemedel i EES. Undantag är vissa läkemedelsformer exempelvis injektioner och krämer där det är svårt att ange en maximal dygnsdos.

EES hämtar informationen om dygnsdos i första hand från fältet daglig mängd. Om receptet är nytt eller om farmaceuten kryssar i att daglig mängd inte går att ange körs ”Dostexttolken”, ett program som kan tolka de flesta doseringarna. Det förutsätter att doseringen innehåller tolkningsbara uppgifter. Exempel på icke tolkningsbara uppgifter är ”enligt tidigare ordination” eller långa doseringstexter. Därför är det viktigt att fylla i fältet daglig mängd för att få korrekta signaler.

Janusmed interaktioner är källa till interaktionsinformationen i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Janusmed tar huvudsakligen upp farmakokinetiska interaktioner. När två läkemedel förstärker eller motverkar varandra på grund av deras farmakologiska verkningsmekanismer kommer det vanligen inte upp som en interaktion. Till exempel när agonister och antagonister verkar på samma receptorer.

EES analyserar endast förskrivna läkemedel och ingen specifik diagnosinformation.

För att kategorin ”Påverkar sjukdom” ska signalera krävs att kunden har två läkemedel där det ena läkemedlet kan påverka den sjukdom negativt som det andra läkemedlet behandlar. Exempel på detta är samtidig medicinering med haloperidol och läkemedel mot Parkinsons sjukdom.

Den 1 juni 2020 infördes förändringar som påverkar alla fullmakter för apoteksärenden. Nytt är att giltighetstiden för fullmakten begränsas och blir som längst fyra år. Uppgifterna i fullmakten sparas i ytterligare ett år efter avslut, för spårbarhet och uppföljning. Syftet med förändringen är att öka patientsäkerheten och stärka skyddet för personer vid behandling av personuppgifter. 

Du kan se alla gällande fullmakter i Läkemedelskollen. Avslutade fullmakter syns inte i Läkemedelskollen. Att en fullmakt har avslutats kan bero på att fullmaktens giltighetstid har passerats, eller att ditt ombud har avslutat fullmakten. En fullmakt avslutas automatiskt om ombudet får skyddade personuppgifter.

Du kan se giltighetstiden för din fullmakt i Läkemedelskollen och hos e-handelsapotek. Observera att giltighetstiden uppdateras successivt efter den 1 juni 2020 fram till 31 januari 2021 för fullmakter som sparats före den 1 juni 2020.

Ombudet har upp till 7 dagar på sig att komplettera en registrerad fullmakt med sitt samtycke. Det innebär att om fullmaktsgivaren registrerat fullmakten en måndag måste ombudet samtycka senast söndag samma vecka. Om ombudet inte lämnar sitt samtycke i tid tas den påbörjade fullmakten bort.

Det beror på att du inte har kompletterat fullmakten med ditt samtycke i tid, eller på att fullmaktsgivaren har tagit bort fullmakten av någon anledning. Du har upp till 7 dagar på dig att komplettera en registrerad fullmakt med ditt samtycke. Om fullmaktsgivaren registrerat fullmakten till exempel en måndag så måste du samtycka senast söndag samma vecka. Om inget samtycke finns så tas fullmakten bort.

Av integritetsskäl är Läkemedelskollen utformad så att du bara har tillgång till ett barns information i aktuella register tills barnet fyllt 13 år. Det är samma regel för både ombud och vårdnadshavare. 

Det namn som visas i Läkemedelskollen är det namn som finns i din e-legitimation du loggat in med. Om namnet inte stämmer behöver du kontakta de som utfärdat din e-legitimation för att få detta korrigerat.

Alla system som används för att förskriva och expediera läkemedel och andra varor som lämnas ut på apotek, ska vara anpassade till Nationella läkemedelslistan senast den 1 december 2025. När alla system är anpassade blir det lättare att hålla informationen i registret aktuell. Till exempel kan förskrivare uppdatera en befintlig förskrivning, i stället för att skapa en ny – vilket är viktigt exempelvis om doseringen av ett läkemedel ändras.

Det framgår av lag (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Lagen reglerar vad Nationella läkemedelslistan får innehålla och hur informationen i registret får hanteras.

Enligt lagstiftningen som den ser ut nu, ska registret inte innehålla rekvisitionsläkemedel från öppen- och slutenvården, EU-recept och rekvirerade vacciner. Inte heller information från patienten eller så kallad uppmärksamhetsinformation från vård och apotek ingår.

E-hälsomyndigheten har så långt det är möjligt tagit höjd för att kunna utveckla Nationella läkemedelslistan med hänsyn till eventuella framtida förändringar i lagstiftningen

Nationella läkemedelslistan ersatte receptregistret (Receptdepå human) och registret med uthämtade läkemedel (läkemedelsförteckningen, LF).

Från den 28 november 2021 är den så kallade transformatorn i drift. Syftet med transformatorn är att möjliggöra för berörda vård- och apotekssystem att kommunicera med varandra via Nationella läkemedelslistan under en övergångsperiod då vissa av dessa system är anslutna till de gamla tjänstegränssnitten medan andra är anslutna till de nya.

I Nationella läkemedelslistan skickas recept och all information via det så kallade FHIR- gränssnittet. FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources) är en e-hälsostandard som används för att standardisera hur man utbyter information mellan olika system. I detta fall sker utbytet mellan E-hälsomyndigheten och ett journal- eller ett expedieringssystem.

Vid utvecklingen av Nationella läkemedelslistan har E-hälsomyndigheten samarbetat med ett flertal myndigheter och organisationer, bland andra Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Inera, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening. Myndigheten har också referensgrupper med representanter från patient- och brukarorganisationer, vård- och apotekspersonal och systemleverantörer. 

E-hälsomyndigheten använder flera kanaler för att informera invånare, medarbetare och beslutsfattare i hälso- och sjukvården och på apotek samt systemägare och systemleverantörer. Exempelvis används E-hälsomyndighetens webbplats och sociala medier för att berätta om Nationella läkemedelslistan.

På E-hälsomyndighetens webbplats finns utbildningar för hälso- och sjukvårdspersonal och personal på apotek. På webbplatsen finns också informationsmaterial som riktar sig till invånare/patienter, till hälso- och sjukvårdspersonal och till apotekspersonal. Utöver detta finns filmer, nyhetsbrev och affischer som handlar om Nationella läkemedelslistan.

Om ett system i en kommun ska ansluta till Nationella läkemedelslistan eller inte beror på varifrån systemet hämtar sin information. Det finns tre alternativ:

  1. Ett system som inte alls visar, förskriver eller ändrar i recept behöver inte vara anpassat till Nationella läkemedelslistan den 1 december 2025.
  2. Ett system behöver inte vara ett journalsystem för att ansluta till Nationella läkemedelslistan. Fristående förskrivningssystem så som Pascal och alfa e-recept, samt system som bara visar förskrivningar utan möjlighet att ändra eller förskriva något, måste vara anpassade till Nationella läkemedelslistan senast den 1 december 2025.
  3. Ett journalsystem som idag visar och där man kan förskriva eller ändra i recept måste anpassas till Nationella läkemedelslistan under övergångsperioden.

Behörig personal som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård har tillgång till Nationella läkemedelslistan på samma sätt som personal i regional hälso- och sjukvård. Det är:

  • Sjuksköterskor med behörighet att förskriva läkemedel och andra varor som lämnas ut på apotek.
  • Viss hälso- och sjukvårdspersonal utan förskrivningsrätt, exempelvis sjuksköterskor och dietister.

En förändring är att de pdf-utskrifter som finns i dag får ett nytt utseende från och med den 28 november 2021.

Alla aktörer som använder Nationella läkemedelslistans tjänstegränssnitt måste använda E-hälsomyndighetens säkerhetslösning. Aktörerna ska vara anslutna till Nationella läkemedelslistan via de nya gränssnitten och säkerhetslösningen senast den 1 december 2025. Samma krav gäller även för att använda de flesta av E-hälsomyndighetens övriga tjänster.

Mer om E-hälsomyndighetens säkerhetslösning finns att läsa här på E-hälsomyndighetens webbplats under Utveckla system mot E-hälsomyndighetens tjänster.