Nej, du behöver lämna in en blankett på ett apotek som både vårdnadshavare och ombud har skrivit under. Här hittar du blanketten för att som vårdnadshavare ge annan privatperson en fullmakt. 

Det är tyvärr inte tekniskt möjligt idag. Du behöver vända dig till ett apotek för att avsluta en fullmakt som gäller ditt barn.

Ja, det kan du. Om en fullmaktsgivare har registrerat dig som sitt ombud kan du logga in på Läkemedelskollen, gå till ”Fullmakter för apoteksärenden” och välja hantera samtycke för aktuell fullmakt. Först då blir fullmakten aktiv och kan användas för apoteksärenden.

Nej, det kan du inte. Du kan endast se aktiva fullmakter och inte de fullmakter som har avslutats eller där giltighetstiden passerats.

Du kan förnya en fullmakt samtidigt som du avslutar den befintliga fullmakten. För att den nya fullmakten ska gälla behöver ombudet ge sitt samtycke inom sju dagar från det att du skickar fullmakten.

Som ombud har du sju dagar på dig att komplettera en registrerad fullmakt med ditt samtycke. Om fullmaktsgivaren registrerat fullmakten till exempel en måndag så måste ditt samtycke ha registrerats senast söndag samma vecka. Om inget samtycke finns tas fullmakten bort. Om fullmakten är borta inom de sju kalenderdagar som du har på dig att samtycka kan fullmaktsgivaren ha ångrat sig och avslutat fullmakten.

Du kan logga in i Läkemedelskollen och välja fullmakter för apoteksärenden. Där kan du se alla fullmakter mellan privatpersoner som du har gett eller fått.

Ja, det kan du. Både fullmaktsgivare och ombud kan avsluta en fullmakt när som helst. Logga in i Läkemedelskollen och välj fullmakter för apoteksärenden. Där kan du se alla fullmakter som du har gett eller fått och välja den fullmakt du vill avsluta.

Specifikation
En strukturerad beskrivning av krav och regler för dokumentation och informationsutbyte, inom eller mellan informationssystem, som är tillräckligt detaljerade för att kunna tillämpas entydigt. 

E-hälsospecifikation
En specifikation för tillämpning inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. 

Nationell gemensam e-hälsospecifikation, NGS
En e-hälsospecifikation som motsvarar ett behov som delas av flera aktörer och som efter en genomgången formell process har funnits vara nationellt tillämpligt. Det finns olika typer av e-hälsospecifikationer som till exempel rapportmallar för kvalitets- och hälsodataregister, Nationella informationsmängder NIM, Tjänstekontrakt och informationsspecifikationer.

En viktig förutsättning för digitalisering av vård och omsorg, är att information entydigt och att data säkert kan utbytas inom och mellan olika aktörer och system. En grund för standardiserad och strukturerad information är att använda gemensamma termer och begrepp, som finns beskrivna i e‑hälsospecifikationer.

Med ett standardiserat och strukturerat informationsutbyte kan informationen enklare återanvändas där den behövs vilket minskar risken för dubbeldokumentation och sparar tid. 

E-hälsospecifikationer kan tas fram lokalt, regionalt eller nationellt. Det sker ofta i processer för utveckling och/eller digitalisering av verksamheter. De personer som arbetar med att ta fram e-hälsospecifikationer är väl insatta i området och arbetar nära verksamheten som specifikationen berör.

En e-hälsospecifikation kan till exempel innehålla informationsmodeller, kunskapsunderlag, urval av koder från till exempel Snomed CT, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, ICF, Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ och Nationella informationsmängder, NIM.

Myndigheter, intresseorganisationer, regioner, kommuner och systemleverantörer som utvecklar och tillhandahåller it-system till socialtjänsten, hälso- och sjukvården.

Den som har tagit fram specifikationen är också ansvarig för innehållet och att det uppdateras. E-hälsomyndighetens uppgift är att tillgängliggöra uppgifter om e-hälsospecifikationer via NGS-tjänsten. 

NGS-tjänsten är en katalog som ger möjlighet att söka efter information om e‑hälsospecifikationer. I tjänsten finns i dag uppgifter (metadata) om e-hälsospecifikationerna. Från NGS-tjänsten finns länkar till själva e-hälsospecifikationen på utgivarens hemsida.

Arbetet pågår med att bedöma och utse e-hälsopecifikationer av nationellt intresse, dessa blir nationella och gemensamma, NGS:er.

Tillsammans med berörda aktörer utvecklar E-hälsomyndigheten en bedömnings- och beslutsprocess för att komma överens om vilka e‑hälsospecifikationer som kan bli nationella gemensamma, NGS:er.  Nationella gemensamma e‑hälsospecifikationer, NGS:er, är tillförlitliga och användbara enligt fastställda kriterier.

Exempel på nationella digitala tjänster och informationssystem:
E-recept, covidbevis, inrapportering till patient- och hälsodataregister.

E-hälsomyndigheten erbjuder en webbutbildning i Elektroniskt expertstöd, den kan man hitta här: https://elektronisktexpertstod.se/

Farmaceuten har samma farmaceutiska ansvar både med och utan EES. EES fungerar som ett stöd vid lämplighetskontrollen av läkemedel och utgör ett av de olika hjälpmedel som farmaceuten kan använda för att bedöma rimligheten vid en receptexpedition.

Det finns fyra olika situationer som gör att ovanstående situation kan uppstå.

Kvaliteten i systemet säkerställs genom ett kontinuerligt arbete med kliniska expertgrupper (bestående av specialistläkare inom pediatrik, neonatologi, klinisk farmakologi, geriatrik, internmedicin, psykiatri, äldrepsykiatri, allmänmedicin) och ständig bevakning av förändringar i svensk och internationell farmaceutisk och medicinsk litteratur. Utifrån detta anpassas innehållet till de nyaste vetenskapliga rönen. Se även fråga nedan angående referenser.

EES är klassad som ett nationellt medicinskt informationssystem (NMI) enligt Läkemedelsverkets föreskrifter. Därmed krävs en klinisk utvärdering för att visa att produkten gör det vi säger att den gör, det vill säga stödjer farmaceuten i den farmakologiska kontrollen vid receptexpeditionen.