Nej, Förskrivningskollen är en kostnadsfri tjänst.

Du hittar Förskrivningskollen på E-hälsomyndighetens webbplats.

Ja, Förskrivningskollens manual hittar du på E-hälsomyndighetens webbplats.

Legitimerad vårdpersonal med tillgång till ett Siths-kort kan logga in i Förskrivningskollen. Du kan vara läkare, sjuksköterska, dietist, barnmorska, tandläkare, tandhygienist eller farmaceut i vården. AT-läkare och underläkare kan också logga in med Siths-kort. För inloggning krävs att ditt Siths-kort har ett medarbetaruppdrag Vård. Du som förskriver läkemedel utanför arbetet eller har gått i pension kan logga in i tjänsten med Freja e-id Plus.

För personer med skyddade personuppgifter (skyddad identitet), som hos Skatteverket har en sekretessmarkering alternativt skyddad folkbokföring, hanterar E-hälsomyndigheten personuppgifterna på samma sätt som tidigare. Det innebär att personuppgifter, såsom namn och adress, inte visas i E-hälsomyndighetens tjänster eller utskrifter.

En nyhet är att apoteken registrerar pappersrecept med personnummer i Nationella läkemedelslistan. Tidigare krävdes ett samtycke från patienten för att få registrera uppgifterna men från och med 1 maj 2021 behövs inte det.

I särskilda fall kan personuppgifter behöva skyddas ytterligare. Det är därför viktigt att vården gör en individuell bedömning utifrån den enskildes situation. Riktlinjer för hur recept kan förskrivas till patienter med skyddsbehov bör finnas hos respektive vårdgivare.

För ytterligare vägledning om förskrivning till patienter med skyddsbehov hänvisas till Läkemedelsverket.

Du som har en anställning inom vården behöver e‑legitimationen SITHS eID för att logga in. Du som förskriver läkemedel utanför arbetet eller har gått i pension loggar in med Freja eID Plus. Läs mer om hur du gör för att logga in i Förskrivningskollens manual.

En integritetsspärr är en funktion som en patient kan använda för att dölja uppgifter om en förskrivning eller uthämtade läkemedel för vården. Funktionen finns i den digitala tjänsten Läkemedelskollen. Patient som saknar möjlighet att använda Läkemedelskollen kan kontakta E-hälsomyndigheten för att begära en integritetsspärr.

En vårdnadshavarspärr döljer uppgifter om en förskrivning eller uthämtade läkemedel för en patients ombud eller vårdnadshavare av sekretesskäl. En förskrivare kan välja att sätta en vårdnadshavarspärr på en förskrivning i Förskrivningskollen.

Förskrivningskollen ska i första hand användas som en reservlösning. Den kan användas av personal i vården som inte kan se information från registret Nationella läkemedelslistan i sina vårdinformationssystem.

Ja, underläkare kan logga in med gruppförskrivarkod samt utökad yrkeskod i Förskrivningskollen. SITHS-kort krävs för inloggning, samt att kraven för behörighetsstyrningen är uppfyllda. Du som arbetar med att införa Nationella läkemedelslistan i vårdverksamhet hittar kraven för behörighetsstyrning handboken för vård- och apotekstjänster.

Ett apotek kan hjälpa dig att flytta över högkostnadsskyddet från det gamla till det nya personnumret.

För att utföra en korrigering av högkostnadsuppgifter från ett gammalt till ett nytt personnummer fyller du i och skickar in aktuell korrigeringsblankett till oss via er apotekssupport. Har du funderingar kring hur ni i er organisation hanterar dessa ärenden vänligen vänd dig till er egna support.

Janusmed fosterpåverkan fokuserar på risken för fosterskador medan SPC/FASS även har information om hur behandlingen av kvinnan påverkas.

Informationen om fosterpåverkan och amning från Janusmed är substansbaserad, oberoende av produkt, vilket också gör att bedömningarna och rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS.

Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan och amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna.

Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när Janusmed fosterpåverkan tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan.

Janusmed fosterpåverkan används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor och gynekologer/förlossningsläkare.

Janusmed fosterpåverkan är källa till informationen om fosterpåverkan i EES och produceras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. Medicinskt ansvariga för innehållet är en grupp experter inom reproduktionsepidemiologi, pediatrik, farmakologi och farmaci.

Informationen om fosterpåverkan från Janusmed i EES presenteras som bedömningar av eventuella risker för fostret när en gravid kvinna använder läkemedel. Omfattar i princip alla läkemedel på den svenska marknaden även ett flertal licenspreparat.

Janusmed fosterpåverkan har fokus på fostret vid bedömning av risker och har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att bedömningarna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad och även har fokus på hur behandlingen av kvinnan påverkas. Bedömningarna kan skilja sig åt även på grund av att olika bakgrundsmaterial har använts och att SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan uppdateras olika ofta. Informationen från FASS/SPC är dock en viktig källa när bedömningarna i Janusmed fosterpåverkan skrivs.

Janusmed fokuserar på risken för fosterskador under första delen av graviditeten, men täcker alltmer även senare delen av graviditeten.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed fosterpåverkan kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Fosterpåverkan” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att bedömningarna från Janusmed om fosterpåverkan inte kan stängas.

Janusmed amning är källa till informationen om amning i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Informationen från Janusmed amning i EES presenteras som generella rekommendationer om ett friskt fullgånget barn kan ammas under kvinnans pågående läkemedelsbehandling. Omfattar de flesta läkemedel som används av kvinnor i fertil ålder.

Janusmed amning har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad. Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna. Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när rekommendationerna i Janusmed amning tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed amning. Janusmed amning används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor/sjuksköterskor och barnläkare.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed amning kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Amning” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att rekommendationerna om amning från Janusmed inte kan stängas.

Använder du EES webbgränssnitt måste du aktivt ta fram A- och B-interaktioner. Grundinställningen för signalerna i EES webbgränssnitt är att kategorierna sorteras i omvänd alfabetisk ordning samt att C- och D-interaktioner visas, både under fliken ”Per signal” och ”Per läkemedel”. För att visa A- och B- interaktioner ändrar du i rullgardinen högst upp i högra hörnet.

Observera! att för en enskild patient kan både B- och C-interaktioner vara lika allvarliga som en D-interaktion.

Webbtjänsten Förskrivningskollen får utökade funktioner med möjlighet för dig som är legitimerad förskrivare med SITHS-kort att skapa, avsluta och makulera förskrivningar. Det betyder att det blir möjligt för dig som arbetar i vården att förskriva med hjälp av Förskrivningskollen. I Förskrivningskollen har du sedan tidigare kunnat spärra en förskrivning av sekretesskäl för patientens vårdnadshavare och ombud. Nu kan du även dölja behandlingsorsak på en förskrivning gentemot patienten.

För dig som är så kallad fritidsförskrivare gäller att du som legitimerad förskrivare från den 28 november 2021 kan använda Förskrivningskollen för att förskriva läkemedel utanför arbetet. När du loggar in i Förskrivningskollen ska du använda Freja eID Plus för att legitimera dig. (Från februari 2022 ska även fritidsförskrivare kunna se patientens läkemedelslista i Förskrivningskollen.)

Utskrifterna får nytt utseende och delvis nytt innehåll. Det gäller utskrifterna förteckning recept, aktuella recept, uthämtade läkemedel och förskrivningshistorik.

Följande information, som inte är obligatorisk i dag, försvinner från Nationella läkemedelslistan:

• max veckodos
• befattningskod
• patientens adress
• språkkod

Det innebär att även om dessa parametrar fortsättningsvis anges på förskrivningen kommer de inte att presenteras. Dessutom kan förskrivningens doseringstext vid långa doseringstexter i vissa fall presenteras på ett något förändrat sätt.

Du kan se information om dina recept och vad du har hämtat ut på apotek när du besöker ett apotek, i apotekens e-tjänster och i Läkemedelskollen. Läkemedelskollen är en webbtjänst som du når via 1177 Vårdguidens läkemedelstjänster eller här via E‑hälsomyndighetens webbplats. Du loggar in med en e-legitimation och QR-kod.

Logga in på läkemedelskollen.

Endast teknisk sprit kan förskrivas via Förskrivningskollen. Sedan tidigare förskrivna handelsvaror visas i patientens lista.