Visselblåsa om missförhållanden

E-hälsomyndighetens funktion för visselblåsning

Alla offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda ska ha en funktion för visselblåsning. En ny rutin klargör vad som gäller på E-hälsomyndigheten.

Vid E-hälsomyndigheten kan visselblåsning göras skriftligt, muntligt eller vid ett fysiskt möte. De behöriga kontaktpersonerna för visselblåsning är dataskyddsombudet, hr-chefen och rättschefen. I den nya rutinen för visselblåsningar beskrivs utförligt ett ärendes gång på E-hälsomyndigheten. Rutinen ger även information om regler om visselblåsning.

Vad kan du visselblåsa om?

En visselblåsning kallas det när en person rapporterar om missförhållanden, i ett arbetsrelaterat sammanhang. För att du ska vara skyddad av visselblåsarlagen ska det finnas ett allmänintresse i det du rapporterar. Du ska även anta att det du visselblåser om är sant.

Gränsdragningen för vad för uppgifter som är av allmänintresse är inte glasklar, i synnerhet när lagstiftningen är ny. Det kan exempelvis handla om överträdelse av lagar och föreskrifter. Konflikter, allmänna missnöjesyttringar och liknande är inte missförhållande som omfattas av lagens särskilda skydd. Uppenbara rykten eller skvaller är inte ärenden som ska hanteras inom ramen för visselblåsarlagen. Uppgifter som är säkerhetsklassade enligt säkerhetsskyddslagen är också undantagna från visselblåsarlagen.

Överträdelse av interna regler är vanligtvis inte av allmänintresse, om det inte rör sig om till exempel systematisk misshushållning av skattemedel.

Så gör du för att visselblåsa

Om du vill visselblåsa om ett missförhållande på E-hälsomyndigheten kan du göra det via brev eller telefon. Du kan också begära att få visselblåsa vid ett fysiskt möte. För att vara anonym måste du skicka ett fysiskt brev.

Telefon

Telefonnumret till visselblåsarfunktionen är 010-106 09 90. Via telefonnumret kan du också be om att få visselblåsa vid ett fysiskt möte.

Brev

Brev ska skickas till Stockholmskontoret, märkt ”Visselblåsarfunktionen” enligt följande:

Visselblåsarfunktionen, E‑hälsomyndigheten
Sankt Eriksgatan 117
113 43 Stockholm

Ange om och i så fall hur du vill kunna bli kontaktad, via telefon, mejl eller på annat sätt. Fördelen med att inte vara anonym är möjligheten att vi kan kontakta dig om något behöver förtydligas. Det kan underlätta processen.

Rätt till återkoppling inom tre månader

Dataskyddsombudet tar emot och handlägger ärenden och engagerar hr-chef och rättschef innan ett ärende avslutas. Om ett ärende gäller hr-avdelningen ska endast rättschefen engageras. Om ett ärende skulle röra rättsavdelningen ska endast hr-chefen kopplas in.

Den som rapporterar in ett missförhållande ska få bekräftelse på mottagen rapport inom sju dagar. Återkoppling på åtgärder som vidtagits ska ske inom tre månader.

Rapportera till en extern funktion för visselblåsning

Om du vill anmäla misstänkta missförhållanden och inte vill göra det internt, kan det göras externt. Det görs till behöriga myndigheter genom deras kanaler för rapportering. Det kan till exempel röra sig om dataskyddsförordningen eller andra regler som kompletterar EU-reglerna. Listan över ansvariga myndigheter finns i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. E‑hälsomyndigheten har inte någon extern rapporteringskanal.

Den externa rapporteringen kan i vissa fall också göras till EU:s institutioner, organ eller byråer.

Anmäla utanför systemet för visselblåsning 

Meddelarfrihet

Den nya lagen för visselblåsning kompletterar det skydd som redan finns och förändrar inte befintligt grundlagsskydd. Detta innebär bland annat att meddelarfriheten kommer att löpa parallellt med den nya visselblåsarlagen.

Meddelarfrihet innebär att alla, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

Den rätt som enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer var och en att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Med efterforskningsförbud avses vanligen att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.

Ett repressalieförbud innebär ett förbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.