Så påverkar det europeiska hälsodataområdet vården och patienterna
Det europeiska hälsodataområdet (EHDS) sätter gemensamma regler för att förbättra sjukvården och stärka rättigheterna för patienten. Genom att skapa en säkrare och mer tillgänglig hantering av hälsodata får vårdgivare ett bättre beslutsunderlag, oavsett var patienten befinner sig i Europa. Samtidigt öppnar det europeiska hälsodataområdet upp för nya möjligheter inom forskning och innovation – något som på sikt gynnar både vårdpersonal och patienter.
Delade hälsodata vid vård
Det europeiska hälsodataområdet innebär att behörig vårdpersonal ska ha tillgång till vissa delar av patientens hälsodata som finns hos andra vårdgivare, om patienten inte har motsatt dig det. Det gäller både inom Sverige och i andra EU-länder.
Detta är ett exempel på primäranvändning av hälsodata, där informationen används direkt för att ge patienter bästa möjliga vård.
Vård utan gränser i Sverige och EU
Genom det europeiska hälsodataområdet kan en svensk patient få en tryggare och smidigare vårdupplevelse i andra EU-länder och tvärt om. Om en patient till exempel har ett e-recept i Sverige kommer patienten att kunna hämta ut sin medicin på apotek i andra EU-länder. Skulle patienten behöva vård utomlands, kan läkare snabbt få tillgång till viktig information om hälsa, tidigare diagnoser, allergier och ordinerade läkemedel.
Hälsodata för framtiden
Förutom att förbättra vård här och nu kommer det europeiska hälsodataområdet också att bana väg för morgondagens behandlingar. Hälsodata kommer kunna användas för forskning, innovation och samhällsnyttiga insatser, som att bättre förstå och hantera hälsokriser. Ett konkret exempel är pandemier där data kan ge beslutsfattare bättre underlag för att agera snabbt och effektivt.
Denna typ av användning, som sker för andra ändamål än den direkta vården, kallas sekundäranvändning. Här säkerställs alltid patienternas integritet genom att data anonymiseras eller skyddas på annat sätt.
Gemensamma regler för säkerhet och effektivitet
Det europeiska hälsodataområdet innebär också tydliga krav på leverantörer av elektroniska system och hälsoappar. Systemen måste följa gemensamma EU-standarder för hur hälsodata registreras och delas. Detta gör det enklare att dela information mellan vårdgivare, vilket i sin tur underlättar arbetet för vårdpersonal.
Rättigheter som patient
En viktig del är att ge patienter större kontroll över sin hälsodata. Patienter ska bland annat kunna:
- Se vilka uppgifter som lagrats om dem.
- Få information om vilken vårdpersonal som har haft tillgång till deras data.
- Spärra viss information från att delas.
- Utse ett ombud som kan hjälpa patienten att hantera sina uppgifter.
Vad händer nu?
Förordningen om det europeiska hälsodataområdet väntas träda i kraft i början av 2025. Genomförandet kommer ske stegvis. De första delarna börjar tillämpas om två år, men redan nu är det viktigt att förbereda sig.