Förslag på utformning av digital tjänst för Fritidskortet
E-hälsomyndigheten föreslår en inriktning på hur den digitala tjänsten för Fritidskort kan utformas. I den andra delredovisningen av regeringsuppdraget om ett statligt fritidskort beskriver myndigheten hur arbetet med att utreda de tekniska, juridiska, administrativa, och ekonomiska förutsättningarna fortsätter.
Regeringen har gett E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd i uppdrag att förbereda och ta fram ett förslag för en digital tjänst av ett statligt fritidskort för barn och unga i åldrarna 8–16 år.
Vårdnadshavaren initierar utbetalningen till utförarorganisationen
E-hälsomyndighetens förslag är att den digitala tjänsten för fritidskort utformas så att vårdnadshavare enkelt ska kunna se vilka fritidsaktiviteter som kan finansieras med fritidskortet, och hur mycket pengar som finns tillgängligt för varje barn. Efter val av fritidsaktivitet är gjort, kan utbetalning verkställas till organisationen som erbjuder aktiviteten.
– Detaljerna i utformningen är fortfarande under utredning. Men målsättningen är att ha ett enkelt flöde med hög grad av automatisering, och med användarnas olika förutsättningar och behov i fokus. Eftersom utformningen inte är beslutad behöver inte några utförarorganisationer vidta åtgärder i dagsläget, säger Peter Alvinsson avdelningschef för e‑hälsotjänster på E‑hälsomyndigheten.
För att minska risken att fritidskortet betraktas som ett allmänt bidrag till familjens hushållskassa, rekommenderar E‑hälsomyndigheten att utbetalningen går till utförarorganisationerna.
Rättsliga förutsättningar
Det rättsliga förutsättningarna påverkar hur den digitala tjänsten kan utformas och möjligheterna till ett automatiskt beslutsfattande. Särskild vikt behöver läggas på reglering av uppgifter som omfattas av sekretess, behandling av personuppgifter och skyddsåtgärder.
Parallellt med myndigheternas arbete genomför Regeringskansliet ett författningsarbete, där myndigheternas delredovisningar av uppdraget utgör viktiga underlag.
För att ett fritidskort ska kunna lanseras behöver ett antal förutsättningar vara på plats. Den digitala tjänsten är en av dessa. Andra förutsättningar är exempelvis en lagstiftning som stödjer användandet av ett fritidskort.
– E‑hälsomyndigheten uppskattar att en första version kan finnas på plats i slutet av 2024, säger Peter Alvinsson.
Så fortsätter arbetet
Utredningen med att säkerställa att de tekniska, juridiska, administrativa, och ekonomiska förutsättningarna fortsätter.
Under hela utvecklingsprocessen av Fritidskortet har alla myndigheter i regeringsuppdraget kontinuerliga möten, dialoger, samråd och workshops med olika representanter för idrottsrörelsen, friluftsorganisationer, funkisorganisationer, kommuner och organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Där fokus är att ta tillvara på deras behov och erfarenheter.
Utformning av alternativa tjänster, för de som av olika anledningar inte kan använda en digital tjänst, redovisas i den samlade delredovisningen 15 januari 2024.