Årsredovisningen för 2022 visar på bredden i E-hälsomyndighetens arbete
Digitaliseringen och delning av hälsodata ger stora möjligheter inom hälso- och sjukvården, för forskningen, för innovation och för Sverige som kunskapsnation. Samtidigt ställer ett försämrat säkerhetspolitiskt läge högre krav på myndighetens förmåga att arbeta med säkerhet och förebygga cyberattacker. Det konstaterar E-hälsomyndigheten i årsredovisningen för 2022.
I dag finns stora möjligheter kopplade till att använda data för att förbättra invånares hälsa och delaktighet i samhället. Under 2022 har E-hälsomyndigheten arbetat med att förbereda för den kommande förordningen om ett europeiskt hälsodataområde, European Health Data Space (EHDS). Myndigheten konstaterar att EHDS har en pådrivande effekt i hälsodata- och e-hälsoarbetet även på nationell nivå i Sverige
Under året har E-hälsomyndigheten arbetat vidare med att ta fram och införa Nationella läkemedelslistan. En viktig del av arbetet har handlat om att stödja användarnas implementering och anslutning. Nationella läkemedelslistan kan ses som det första steget i en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Under hösten föreslog regeringen att senaste tidpunkt för anslutning till Nationella läkemedelslistan ska vara den 1 december 2025.
Bidrar i utvecklingen av en nationell digital infrastruktur
Myndigheten har arbetat med flera regeringsuppdrag som på olika sätt bidrar i utvecklingen av en nationell digital infrastruktur för hälsa, vård och omsorg. Som exempel kan nämnas uppdragen om ett statligt nationellt datautrymme för bilddiagnostik och om nationell digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister.
Även uppdraget om att utfärda covidbevis har fortsatt och över 98 procent av alla vaccinationsbevis har distribuerats digitalt. För att snabbare hjälpa personer utan e‑legitimation har hanteringen av covidbevis beställda via blankett automatiserats. Vidare kan personer som saknar e-legitimation sedan mars 2022 få sitt covidbevis utskrivet på ett apotek.
Arbetet med nationella gemensamma e-hälsospecifikationer (NGS) har fortsatt. E‑hälsomyndigheten beslutade i oktober om den första nationella gemensamma e‑hälsospecifikationen. Det är ett viktigt steg mot ökad standardisering och en förutsättning för att kunna dela data och information på ett säkert och effektivt sätt.
Inom ramen för myndighetens statistikuppdrag har ytterligare steg tagits för att garantera att statistiken håller en jämn och god kvalitet. E-hälsomyndigheten har också i ett samarbete med Läkemedelsverket tagit fram en ny beräkningsmodell för miljöstatistik om läkemedel. Statistiken kan forskare använda för att bedöma vilka aktiva substanser som kan uppnå halter i miljön som utgör en miljörisk.
Arbetar systematiskt med informationssäkerhet
Myndigheten blev hösten 2022 beredskapsmyndighet enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap. Rysslands militära invasion av Ukraina har förändrat hotbilden och det säkerhetspolitiska läget. Risken för riktade cyberattacker mot Sverige har ökat. Under året har E-hälsomyndigheten tagit fram en uppdaterad säkerhetsskyddsanalys och sett över myndighetens förmåga att arbeta med säkerhet och säkerhetsskydd. Vidare arbetar myndigheten systematisk med informationssäkerhet och har särskilt sett över förmågan att förebygga och hantera cyberattacker.
Hanterade nära hundra miljoner receptorderrader
För att illustrera E-hälsomyndighetens verksamhet i siffror kan nämnas att 6,5 miljoner covidbevis har utfärdats 2022. Myndighetens e-recepttjänst har hanterat 96 miljoner receptorderrader som gäller humanläkemedel och 2 miljoner receptorderrader för djurläkemedel. Med hjälp av systemet Elektroniskt expertstöd (EES) gjordes 29 miljoner farmakologiska analyser på landets apotek.
Webbtjänsten Läkemedelskollen där privatpersoner kan ta del av information om sina egna, sina barns eller sina djurs recept hade 14 miljoner besök. E-hälsomyndigheten förmedlade också 31 miljarder kronor inom läkemedelsförmånen.