E-hälsomyndigheten lyfter risker och kostnader i remissvar om Nationella läkemedelslistan
I ett utkast till proposition föreslår regeringen att kravet på anslutning till Nationella läkemedelslistan skjuts fram ytterligare – nytt datum är den 1 december 2025. E-hälsomyndigheten tillstyrker propositionens förslag.
− Nationella läkemedelslistan är det första steget i en ny nationell digital infrastruktur där data om en patients läkemedel hålls aktuell och uppdaterad och kan delas mellan hälso- och sjukvård, apotek och patient. Men för att bilden ska vara komplett krävs att alla som använder registret är anslutna till de nya tekniska gränssnitten och kan bidra till kvaliteten i registret, säger E‑hälsomyndighetens chefsläkare Max Herulf.
De förväntade nyttorna med Nationella läkemedelslistan, såsom ökad kvalitet och säkerhet vid förskrivning och expedition av läkemedel, kan inte uppnås förrän samtliga aktörer är anslutna.
− Nu är det angeläget att använda tiden fram till den 1 december 2025 effektivt, så att införandet inte drabbas av ytterligare förseningar eftersom det skulle innebära bland annat fortsatta risker för patientsäkerheten, säger Max Herulf.
I sitt remissvar E-hälsomyndigheten tillstyrker propositionens förslag men framför några kommentarer om de risker och ökade kostnader som förseningen medför.
Ökade kostnader
E-hälsomyndigheten ser att fortsatt användning av ett gammalt tjänstegränssnitt och säkerhetslösning innebär risker för säkerhetsskydd, dataskydd och integritetsskydd.
Den förskjutna tidplanen medför också ökade kostnader för myndigheten. Bland annat måste parallella system fortsatt vara i drift och nyckelkompetenser för implementeringsstöd måste bibehållas.
Parallella system behövs under en övergångsperiod för att berörda vård- och apotekssystem ska kunna kommunicera med varandra via Nationella läkemedelslistan när vissa system är anslutna till de nya tjänstegränssnitten (FHIR) medan andra fortfarande är anslutna till de gamla.
Nyttorna med Nationella läkemedelslistan
• Patienten får en uppdaterad lista med förskrivningar. Det minskar risken för fel- eller dubbelmedicinering.
• Vårdpersonal får tillgång till patientens samtliga förskrivningar. Det ger ett bättre underlag vid beslut om läkemedelsbehandling.
• En uppdaterad lista med förskrivningar minskar apotekspersonalens arbete med att reda ut vilken förskrivning som är aktuell när patienten hämtar ut sina läkemedel.
• När vård, apotek och patient har tillgång till samma information, från samma källa, underlättas kommunikationen eftersom man ser och kan referera till samma uppgifter.