Kategorin ”Dubbelmedicinering” kan ge signal vid flera olika situationer. En grundförutsättning är dock att båda läkemedlen innehåller samma substans eller har samma verkningsmekanism/effekt på systemisk nivå oavsett administrationsväg. För att signal ska genereras krävs att läkemedlen skiljer sig åt avseende styrka och/eller läkemedelsform. Nedan visas tre olika typexempel på när signal skapas.

– Kunden har recept på läkemedel som innehåller olika substanser med samma verkningsmekanism, till exempel simvastatin 40 mg tablett och atorvastatin 40 mg tablett.

– Kunden har recept på läkemedel som innehåller samma substans men olika styrka, till exempel Renitec (enalapril) tabletter, 5 och 20 mg.

– Kunden har recept på läkemedel som innehåller samma substans, men olika läkemedelsform, till exempel Aerius 5 mg tabletter och Aerius 5 mg munsönderfallande tablett.

Kategorin ”Hög dos” signalerar när ett läkemedel överskrider den högsta tillåtna dosen för alla indikationer som ett läkemedel har enligt SPC/FASS. Mycket sällsynta indikationer är undantagna från detta gränsvärde. Ibland skiljer sig de maximala dygnsdoserna i SPC/FASS mellan olika generika men dessa är harmoniserade efter substans i EES, så att de likvärdiga produkterna har samma gränsvärde.

Det finns maximala dygnsdoser på nästan alla läkemedel i EES. Undantag är vissa läkemedelsformer exempelvis injektioner och krämer där det är svårt att ange en maximal dygnsdos.

EES hämtar informationen om dygnsdos i första hand från fältet daglig mängd. Om receptet är nytt eller om farmaceuten kryssar i att daglig mängd inte går att ange körs ”Dostexttolken”, ett program som kan tolka de flesta doseringarna. Det förutsätter att doseringen innehåller tolkningsbara uppgifter. Exempel på icke tolkningsbara uppgifter är ”enligt tidigare ordination” eller långa doseringstexter. Därför är det viktigt att fylla i fältet daglig mängd för att få korrekta signaler.

Janusmed interaktioner är källa till interaktionsinformationen i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Janusmed tar huvudsakligen upp farmakokinetiska interaktioner. När två läkemedel förstärker eller motverkar varandra på grund av deras farmakologiska verkningsmekanismer kommer det vanligen inte upp som en interaktion. Till exempel när agonister och antagonister verkar på samma receptorer.

EES analyserar endast förskrivna läkemedel och ingen specifik diagnosinformation.

För att kategorin ”Påverkar sjukdom” ska signalera krävs att kunden har två läkemedel där det ena läkemedlet kan påverka den sjukdom negativt som det andra läkemedlet behandlar. Exempel på detta är samtidig medicinering med haloperidol och läkemedel mot Parkinsons sjukdom.

Janusmed fosterpåverkan fokuserar på risken för fosterskador medan SPC/FASS även har information om hur behandlingen av kvinnan påverkas.

Informationen om fosterpåverkan och amning från Janusmed är substansbaserad, oberoende av produkt, vilket också gör att bedömningarna och rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS.

Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan och amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna.

Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när Janusmed fosterpåverkan tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan.

Janusmed fosterpåverkan används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor och gynekologer/förlossningsläkare.

Janusmed fosterpåverkan är källa till informationen om fosterpåverkan i EES och produceras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. Medicinskt ansvariga för innehållet är en grupp experter inom reproduktionsepidemiologi, pediatrik, farmakologi och farmaci.

Informationen om fosterpåverkan från Janusmed i EES presenteras som bedömningar av eventuella risker för fostret när en gravid kvinna använder läkemedel. Omfattar i princip alla läkemedel på den svenska marknaden även ett flertal licenspreparat.

Janusmed fosterpåverkan har fokus på fostret vid bedömning av risker och har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att bedömningarna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad och även har fokus på hur behandlingen av kvinnan påverkas. Bedömningarna kan skilja sig åt även på grund av att olika bakgrundsmaterial har använts och att SPC/FASS och Janusmed fosterpåverkan uppdateras olika ofta. Informationen från FASS/SPC är dock en viktig källa när bedömningarna i Janusmed fosterpåverkan skrivs.

Janusmed fokuserar på risken för fosterskador under första delen av graviditeten, men täcker alltmer även senare delen av graviditeten.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed fosterpåverkan kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Fosterpåverkan” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att bedömningarna från Janusmed om fosterpåverkan inte kan stängas.

Janusmed amning är källa till informationen om amning i EES och produceras i samarbete mellan Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Informationen från Janusmed amning i EES presenteras som generella rekommendationer om ett friskt fullgånget barn kan ammas under kvinnans pågående läkemedelsbehandling. Omfattar de flesta läkemedel som används av kvinnor i fertil ålder.

Janusmed amning har substansbaserad information, oberoende av produkt, vilket gör att rekommendationerna kan skilja sig från SPC/FASS som är produktbaserad. Andra orsaker till att skillnader kan finnas mellan SPC/FASS och Janusmed amning, är att uppdateringsrutiner och den bakgrundsinformation som bedömningarna bygger på varierar mellan källorna. Informationen i SPC/FASS vägs dock in i bedömningarna när rekommendationerna i Janusmed amning tas fram. Vanligtvis är det inte heller stora skillnader i budskap mellan SPC/FASS och Janusmed amning. Janusmed amning används i hög utsträckning av sjukvården, särskilt av barnmorskor/sjuksköterskor och barnläkare.

En fördel med att ha Janusmeds information i EES är att både vården, apoteken och patienterna har samma kunskapsstöd (källor) vilket bidrar till en säker och jämlik vård.

Om ett läkemedel inte har hanterats av Janusmed amning kommer texten ”Inte bedömd i Janusmed Amning” att visas i EES.

En skillnad mot övriga kategorier i EES är att rekommendationerna om amning från Janusmed inte kan stängas.

Använder du EES webbgränssnitt måste du aktivt ta fram A- och B-interaktioner. Grundinställningen för signalerna i EES webbgränssnitt är att kategorierna sorteras i omvänd alfabetisk ordning samt att C- och D-interaktioner visas, både under fliken ”Per signal” och ”Per läkemedel”. För att visa A- och B- interaktioner ändrar du i rullgardinen högst upp i högra hörnet.

Observera! att för en enskild patient kan både B- och C-interaktioner vara lika allvarliga som en D-interaktion.

I tabellen beskrivs de statusar som kan förekomma på en förskrivning i Nationella läkemedelslistan (NLL) och vilka som ingår i en EES-analys:

*OBSERVERA! Förskrivningar som makuleras kan få två olika status. Makulerade förskrivningar som inte korrigerats eller har några uttag gjorda får status Makulerad och ingår aldrig i EES-analysen. Makulerade förskrivningar som har korrigerats och/eller minst ett uttag gjort får status Avslutad och ingår i EES-analysen. Det är en fördel att stänga de signaler som genereras i EES efter att förskrivningen makulerats för att underlätta vid framtida expedieringar.

Exempel 1:

Kunden har en förskrivning med enalapril tablett 5 mg (ett uttag gjort) och en ny förskrivning med enalapril 10 mg (inget uttag gjort). Farmaceuten makulerar, efter dialog med kund, förskrivningen med 5 mg som inte längre ska användas. EES-analysen generar signal om möjlig dubbelmedicinering eftersom förskrivningen fått status ”Avslutad”. Denna signal stänger farmaceuten för att underlätta vid framtida expedieringar.

Exempel 2:

Kunden har en förskrivning med enalapril tablett 5 mg och en med enalapril tablett 10 mg (inget uttag gjort på någon av förskrivningarna). Farmaceuten makulerar, efter dialog med kund, förskrivningen på 5 mg som inte ska användas. EES-analysen genererar därefter ingen signal om möjlig dubbelmedicinering eftersom förskrivningen fått status ”Makulerad” och uttag saknas.

Inaktuella recept som kunden beräknas ha läkemedel kvar av hemma inkluderas i EES-analysen.

• Beräknas utifrån förskriven mängd och daglig mängd + 25%.
• Begränsad till max 125 dagar bakåt i tiden, för att få ett rimligt urval och generera relevanta signaler samt att inte orsaka ”signalbrus”.
• 125 dagar utgår från att kunden får hämta ut läkemedel för max tre månaders förbrukning (100 dagar + 25% = 125 dagar).

Obs! Ett inaktuellt recept kan bara generera en signal tillsammans med ett aktuellt recept. Det vill säga genererar bara signaler i kategorierna Dubbelmedicinering, Interaktioner och Påverkar sjukdom.

Begräsningar:

• När doseringstext och daglig mängd ej är angivet kan inte EES beräkna förbrukningstiden. Systemet gör då ett antagande att läkemedlet som längst kan räcka så många dagar som förskriven mängd + 25%. Undantaget är förpackningsstorlekar över 90 som alltid ingår i analysen i 125 dagar.
• Förpackningar som räcker längre än 125 dagar. Exempelvis preventivmedel (p-piller, hormonspiral med flera) som ofta hämtas ut för mer än 3 månader.
• Förskriven mängd som inte överensstämmer med hur doseringen normalt anges samt doseringstext och/eller daglig mängd saknas. Exempelvis ögondroppar där förpackningsstorleken anges i ml och doseringen anges i droppar.

För kompletterande information se EES grundutbildning.